Leran och Halmstråt.

Syskon. I alla dess former och skepnader.

Jag och min syster hade en period i hennes och mina tonår då vi inte var alltför bra vänner eller syskon. Vi hade riktiga syskonbråk, hatade varandra säkert vissa sekunder, och jag kunde då aldrig tänka mig att vi skulle bli såhär som vi är nu. Vi är bästa vänner, absolut bästa vänner. Josse har funnit för mig i tid och otid. Hjälpt mig med allt som bara går att hjälpa till med. Jag är henne evigt tacksam.

Vi umgicks för ett tag sedan dag och natt, dag in och dag ut. Spexade och dog av skratt. Nu idag umgås vi inte dag in och dag ut, men mycket ändå. Vi hörs varje dag och när vi har kvällar hemma hos henne, då mår jag bra. Väldigt bra.

Söstrami, halmstråt. All kärlek till dig.

Vänskap - ny, gammal, it doesn't matter.

Genom åren som gått så har man avslutat gamla vänskaper, funnit nya, återupptagit gamla och nya har försvunnit. Det finns de som alltid finns kvar, de som alltid är där oavsett hur länge det har gått sen senast man pratade/umgicks. Sen finns det de som inte alls funkar trots att det inte var alltför längesedan man sist pratade/umgicks.

Jag har återupptagit en ny vänskap, som har funnits i flera flera år, sen tidig tonåring. Som i de flesta vänskaper så går det perioder då man umgås dag&natt och sen inget allt. Perioder då man inte hörs på flera dagar, veckor, månader, tillochmed något år, men som sedan blir till det ljuvaste. Jag har en sådan nu. Den lilla pausen blev på dryga året, och nu är det kanon.

Man kan aldrig veta vad som komma skall. Ingen vet. Men skönt är väl det, för då blir det oftast till det bättre. Jag värdesätter mina vänskaper efter vad de värdesätter mig. Man skall behandla andra så som man vill bli behandlad själv. Och det är det jag gör nu. Jag ger mig själv tid till att känna efter vad personen/personer i fråga ger mig, ser på mig och värdesätter mig, och därefter gör jag samma sak.

Over and out.

Thailando Bailando.

Den 28 december - 14 januari infinner sig jag och Baddeman i Thailando Bailando. It is gonna be freakin awesome. Sol, bad, shopping, utflykter, partaj - allt.

2årsdag den 4/1 -11 , kommer också bli redigt skoj.

Jag längtar. Han längtar. Vi längtar. v

Familjemiddag. Luxery.

Igår var det dags för hela familjen att bli bjudna på middag hemma hos Badde. Vi var och inhandlade allt på förmiddagen och sen var det bara dags att köra igång. Men Gud vad vi hade tid på oss, det var ju ingen idé att skynda oss så mycket, tänk om maten skulle bli klar och kall innan de ens hade kommit, så fel jag hade. Jag blev så stressad, och fick brådis med allt. Men lagom tills det att Jerre&Cissi kom så var allt klart, men nöd och näppe. Efter det kom mamma, pappa, Josse och Bevvan. Hela familjen samlad.

Varmrätt - Lasagne och sallad.
Dessert - Chokladmousse med hallon.

Allt var kanon!! Vi hade så himla roligt och skrattade och hade oss. Fy vad jag är glad över att min familj är just min familj.

Efter att alla hade gått så blev det en runda till affären igen, jag grep tag i de sista 2 påsarna med lussekatter och annat gött. Sen blev det film och mys för att sedan rasa i sängen som två vrak.

Jag älskar min familj.

Sjukt, men Gud så mysigt.

Bevvan är sjuk, stackarn, så jag passar henne medans syster är i affären och handlar. Vi kollar på barnfilmer, och myser. Lilla lilla Bevvan, så liten och sjuk.

Som jag älskar denna lilla tjejen.

- Moster, säg till Badde att jag är sjuk.
Haha jag skrattade så jag inte visste vart jag skulle ta vägen.

Borta bra men hemma bäst.

Började 08.45 imorse, slutade 18.30. Lie. Slutade 11.50. IBK hostan har nu anlänt också mig. Så jag är sjukling efter att ha tagit alla exsjukas pass, attans.

Nätshoppat som faaan, och då blir jag extra glad. En till säsong av Greys, jag blir ännu gladare.

Och nu blir det det sistnämnda.

H. He. Hej. Hejd. Hejdå.

Ps. IBK = Inger Bosse Karin. Ds.

Dooset daaram.

v Jag älskar dig. v

Ungar hit, ungar dit.

Jag måste bara dela med mig av något som jag verkligen irriterar mig på. Har gjort det ett längre tag och jag antar att jag kommer fortsätta göra det ett tag till, denna trenden verkar aldrig finna sitt slut.

Babies, barn, kids... varför skall alla skaffa det? Jag förstår mig inte på det. Jag förstår mycket väl att vissa antagligen inte är planerade och kanske försent att göra något drastiskt åt, men inte kan alla vara det? Men varför väljer man att skaffa barn, sätta ett liv till världen, när man är bara barnet själv och inte ens har börjat leva sitt egna liv? Jag tror inte att de som väljer detta verkligen förstår hur mycket jobb det verkligen är. Inte för att jag själv har ett, men jag har sett på riktigt nära håll hur jobbigt det är. Så som det stått i många tidningar så är det en trend, en sorts accessoar, men ärligt talat, 18 års accessoar.... tänk er för!!!

Jag tycker att det är aningens egoistiskt om jag får säga min åsikt!

Ledig, jobb, ledig, jobb....

Ledig lördag, söndag, måndag och tisdag. Eller inte. Alla i charken är sjuka, alla, förutom jag, så det betyder jobb för mig, men också mer pengar. Cash is king och de behövs till våran Thailando Bailando resa i Dec.

Igår vart det dop för lilla Elin Signe Quatro, kanon fin ceremoni och härligt att träffa flocken (släkten). Kvällen spenderades hemma med Grey's Anatomy och korsord - jag gillart.

Idag efter x antal timmars jobb så blev det IKEA för mig och Badde. SNABB visit och sen Allum SNABB visit. Väl hemma vart det en dunderbrak middag a la sen födelsedagsmiddag för Baddeman. Superb!

Ikväll skall Baddeman sova här så nu vankas det film och mys.

Haaajdoo!

Ännu en sjuk dag i mitt liv

3e dagen hemma som sjukling. Men jag är inte den enda, mamma & pappa är också sjuklingar. Idag är vi ynkliga, ynkliga oss.

Hämtade upp Evve på dagis och sen bar det av hemåt för fika. Vi fikade och pratade, pratade om allt - relationer, barn, jobb... och nu kan jag inte sluta tänka på det. Återigen då alltså. Vad skall jag göra i livet. Hur kommer det att bli? Kommer jag att klättra på karriärstegen, ha en stor familj.. eller kommer jag leva singel som backpackare jorden runt, året runt? Hur vet man? När vet man?

Dock är jag ju bara 21... behöver inte riktigt ha allt klart för mig just nu, i denna sekund.

Adios amigos.